Jag beundrar alla dessa vanliga manniskor vi motte i Myanmar!

Ja, vad skall man saga om att resa i detta fantastiska land? Mycket intressant!!!!!

Det forsta som slar en, forutom regeringens kontroll, ar den fantastiska maten. Det som serveras pa restauranger ar en rad olika currys. Lite av varje men stor variation, chilistarkt, MUMS. Sedan skall man aven valja till en rad tillbehor. Det picklade grona teet med chili och vitlok ar sadant man aldrig glommer, att nagot kan vara sa gott.

Efter en knapp dags vistelse i Yangon tog vi nattbussen upp till Mandalay. Bra buss och trevligt ressallskap. Nattens mest spannande upplevelse var nar vi ca 24:00 plotsligt kom till ett stalle som var valupplyst och dar vagarna var mycket bra. Efter kontroll visade det sig att vi passerade utanfor Myanmars nya huvudstad, Naipidaw, enda staden i Myanmar med strom 24 h/dygn. Vi, min svager och jag, tyckte det var spannande, vara medpassagerare verkade mattligt roade. Det verkar som att de flesta manniskor i Myanmar foraktar de styrande generalerna men ej vagar/kan visa det pga det starka fortrycket. Det permanenta tillstandet for manniskor i Myanmar verkar vara att de skamtar om den radande ordningen och knyter naven i fickan. Hur lange till kan en sadan regim sitta kvar?

Nar vi kom fram till Mandalay var det aterigen varmt, +42. Vi akte till vart hotell, duschade kallt och sedan fick vi antligen traffa var eminente reseledare Myint Tun. Vi akte hem till Myint, dar vi blev bjudna pa lunch, en god sadan. Sen diskuterade vi vara planer. Det viktigaste med resan till Mandalay var att traffa Myint och hans familj och sedan besoka Myints hemby. All gick i uppfyllelse forutom att vi ej kunde overnatta i hans hemby, allt beroende pa valet som kommer i oktober.

Besoket i byn var trevligt och innehallsrikt. Folk var glada att vi kom och intresserade att hora om Sverige. Vi fick ocksa se byns hjarteprojekt, byggandet av ett litet bibliotek. Mycket bra ide! Folk verkar entusiastiska och tar det pa storsta allvar. Det kommer att betyda mycket for den lokala skolan och de unga i byn. Vi hann naturligtvis se varldens langsta teakbro i solnedgang, och forhoppningsvis fick jag lite bra foton av denna imponerande konstruktion. Pa kvallen sammanstralade vi med ett antal lokalguider fran Mandalay och bjod dem pa en god middag pa en farskolsrestaurang. Trevlig kvall med god mat och riktigt skaplig ol. Helt klart att de uppskattade var gest och att de hade ett stort behov av att prata. En mycket trevlig kvall.

Efter tva dagar i Mandalay tog vi ett tidigt plan till Heho och akte vidare till den mycket trevliga staden Kalaw. Har traffade vi var alltid anlitade lokalguide Ambrosius. Vilken fantastisk guide! Vi diskuterade trekkingen vi skulle gora dagen efter var ankomst och bestamde att ca 25 km nog var tillrackligt for en dag. Hade vi haft tid hade vi garna gjort en tvadagarstrekking, men mitt tidsschema var alltfor tight. Trekkingen visade sig vara bra och Ambrosius och Myint utmarkta ciceroner. Vi passerade byar, kloster, pagoder och hade manga intressanta samtal. Mitt pa dagen rastade vi i en by och fick en lunch vardig kungar. Allt krontes av de fantastiska currys som Ambrosius syster skickat med honom for att dryga ut var kost. Myint och min svager somnade och jag och Ambrosius hade manga intressanta samtal innan vi var tvugna att vacka vara fardbroder for att paborja marschen tillbaka till Kalaw. Det var en fantastisk dag och den avslutades med en gemensam middag pa en stralande bra restaurang i Kalaw.

Dagen efter var det dags att aka, besoket kandes sorgligt kort. Vi skildes fran Ambrosius och tackade sa mycket for bra arrangemang i Kalaw. Vi akte med Myint till Heho och vi blev avslappta pa flygplatsen. Myint skulle atervanda till Mandalay och vi skulle till Yangon. Det var extra trakigt att saga adjo nar man bor sa langt fran varandra och telefon och mailkontakt ar besvarlig pga regeringskontrollen.

Framme i Yangon hade vi en dag for att se mer av stan. Den ar mycket intressant och en blandning av en hel massa kulturer. Alltid spannande att ga runt och fundera pa hur manniskor klarar livhanken i ett sadant system. Myanmar var en omtumlande upplevelse. Ett fangelse for befolkningen, otvivelaktigt, men alla vi kunde prata ostort med, hog som lag, tycker att det ar bra att vi kommer dit. Se till att stoppa sa lite pengar som mojligt i generalernas fickor!!! Alla pagodbesok gynnar tex juntan, undvik sadant!

Jag beundrar alla dessa vanliga manniskor vi motte i Myanmar. Trots allt fortryck lever de sina liv och gar vidare. Res dit och se sjalva!

Eric