"Hemma hos Fenix" är vårt senaste tillskott bland Läs & Res familjeresor. Första resan gick av
stapeln i somras. Fyra familjer var vi som reste. Åldersspannet inom gruppen var ovanligt stort
eftersom vi hade både en mormor, en morfar och en liten lillebror med oss. I övrigt var barnens
åldrar mellan fyra och elva Vår resa startade i huvudstaden Beijing där vi bland annat utforskade
tunnlarna i den underjordiska staden och besökte pandorna och hajarna på Beijings Zoo.
Till Himmelska Fridens Torg kunde man promenera eller åka cykeltaxi från vårt hotell. Drakflygning är en populär sysselsättning på torget under de sköna sommarkvällarna. Några av barnen köpte en drake och flög med den. Det var svårt men tack vare hjälpen från en vänlig kinesisk man lyckades de få upp draken ungefär 300 meter upp i luften. Just då var deras drake högst upp av alla drakar! Sen tog vi tåget söderut. Cirka 24 timmar tog tåget och det blev aldrig långtråkigt. Barnen stortrivdes i liggvagnen där de kunde klättra mellan britsarna, spela spel och busa. Det fanns även andra barn med på tåget, och tack vare teckenspråk, lite engelska samt lite tolkhjälp kunde de kinesiska barnen lära sig spela "finns i sjön" med de svenska barnen. Tåget gick till Hunanprovinsen där vi bodde fyra dagar i en liten stad som hette Fenghuang. Fenghuang betyder Fenix. Staden är gammal och man kunde promenera runt i gränderna i gamla stan och åka en liten tur med båt på floden. Vi gjorde också olika utflykter. En dag besökte vi en bondemarknad. Det var massor med folk som kom från olika byar runt omkring för att köpa eller sälja saker. Vi köpte små goda muffinsbröd, 5 st för 50 öre. Barnen tyckte avdelningen där de sålde ankungar var mest spännande. De små duniga djuren kostade inte många kronor styck. Men vi kunde förstås inte köpa med oss några hem.
Nära Fenix besökte vi också en jättestor grotta. Den var så stor att om man gick runt hela grottan tog det nästan två timmar! Några av de större barnen gjorde en forsränning på floden i närheten av staden. Vad vi inte visste var att det ingick obligatorisk vattenkrig mellan olika båtar på slutet av forsränningen. Alltså blev de vuxna (som hade kläder på sig) alldeles genomblöta. Barnen hade klokt nog tagit på sig badkläder. I Fenix gjorde vi också studiebesök. De vuxna besökte ett sjukhus och barnen besökte ett dagis. Det var mycket roligare att hälsa på dagiset för barnen fick vara med på dansträningen och även sjunga tillsammans med de kinesiska barnen. Det finns åtminstone en sång som vi kan sjunga tillsamman på olika språk, och det är Broder Jakob. Nästa anhalt på resan var en nationalpark, ett par timmar med tåg från Fenix. Där åkte vi linbana upp på ett berg med fantastisk utsikt över väldigt speciella bergstoppar. Ena dagen var det helt dimmigt men den andra dagen var det sol och fint. De stora barnen vandrade en hel dag bergen. Först genom en floddal där det gick att ta ett uppfriskande dopp. Sen åkte vi en hiss som de hade byggt i berget upp på en topp. Det var häftigt! Till sist fick vi åka linbana ner och ta bussen tillbaka till hotellet. Då kom vi också förbi apberget där aporna bor. Man kunde köpa jordnötter och mata dem med. Vissa apor var riktigt väluppfostrade och tog fint ur handen. Andra var mer framfusiga och försåg sig direkt ur påsen.
Efter en vecka i Hunanprovinsen flög vi tillbaka till Beijing. Där hade vi en vilodag innan vi återigen hoppade på tåget. Denna gång åkte vi några timmar ut till kusten, dit där kinesiska muren börjar. Sen vidare med en hyrd buss upp i bergen till en by. I byn bodde vi tre nätter hemma hos olika familjer, en svensk familj i varje kinesisk familj. Till en början var det lite ovant att bo i så enkla förhållanden. Husen är ganska små, och hela familjen sover på en enda stor säng, en så kallad kang (som man kan värma upp med en eld på vintern). Men efter ett tag trivdes vi väldigt bra. Vi blev så väl bemötta och väl omhändertagna. Familjerna lagade extra god mat åt oss. På kvällen ordnade de fest och disco åt oss. Vi dansade, några kineser vågade dansa med oss. Resten av byn satt och tittade på, mycket nyfikna. På dagarna var det varmt och det var skönt att gå och ta ett svalkande dopp i floden. Alldeles nära byn gick kinesiska muren förbi. De vuxna gjorde en tuff vandring upp för de branta bergen för att vandra på muren.
Nästa dag åkte vi alla bondetraktor (guppigt var det!) upp till en punkt på muren med utsikt ända ner till havet. Vackert var det! Efter att ha sagt farväl till våra vänner i byn åkte vi återigen till kusten, till badorten Beidaihe. Stränderna gick förstås inte att jämföra med thailändska stränder. Men många av barnen trivdes bra när de fick bada och hoppa i vågorna under några dagar. Allra sist återvände vi till Beijing för två avslutande nätter där. Då passade vi på att äta Pekinganka, titta på akrobatikföreställning och shoppa förstås! Det var med många nya intryck som vi reste hem efter resan. Det är inte helt och hållet lätt att resa i Kina. Värmen och de ibland bökiga tågresorna gjorde oss påminda om det. För barnen var annars det mest bestående intrycken att ha fått nya kompisar, att ha fått bada och att ha bott i byn på landet. De vuxna i gruppen mindes också byvistelsen som en av höjdpunkterna, men även mötet med den kinesiska kulturen och att människor är väldigt vänliga och trevliga. Vi hade god stämning i gruppen och dagsprogrammen var alltid fria, vilket många tyckte var bra.
Till Himmelska Fridens Torg kunde man promenera eller åka cykeltaxi från vårt hotell. Drakflygning är en populär sysselsättning på torget under de sköna sommarkvällarna. Några av barnen köpte en drake och flög med den. Det var svårt men tack vare hjälpen från en vänlig kinesisk man lyckades de få upp draken ungefär 300 meter upp i luften. Just då var deras drake högst upp av alla drakar! Sen tog vi tåget söderut. Cirka 24 timmar tog tåget och det blev aldrig långtråkigt. Barnen stortrivdes i liggvagnen där de kunde klättra mellan britsarna, spela spel och busa. Det fanns även andra barn med på tåget, och tack vare teckenspråk, lite engelska samt lite tolkhjälp kunde de kinesiska barnen lära sig spela "finns i sjön" med de svenska barnen. Tåget gick till Hunanprovinsen där vi bodde fyra dagar i en liten stad som hette Fenghuang. Fenghuang betyder Fenix. Staden är gammal och man kunde promenera runt i gränderna i gamla stan och åka en liten tur med båt på floden. Vi gjorde också olika utflykter. En dag besökte vi en bondemarknad. Det var massor med folk som kom från olika byar runt omkring för att köpa eller sälja saker. Vi köpte små goda muffinsbröd, 5 st för 50 öre. Barnen tyckte avdelningen där de sålde ankungar var mest spännande. De små duniga djuren kostade inte många kronor styck. Men vi kunde förstås inte köpa med oss några hem.
Nära Fenix besökte vi också en jättestor grotta. Den var så stor att om man gick runt hela grottan tog det nästan två timmar! Några av de större barnen gjorde en forsränning på floden i närheten av staden. Vad vi inte visste var att det ingick obligatorisk vattenkrig mellan olika båtar på slutet av forsränningen. Alltså blev de vuxna (som hade kläder på sig) alldeles genomblöta. Barnen hade klokt nog tagit på sig badkläder. I Fenix gjorde vi också studiebesök. De vuxna besökte ett sjukhus och barnen besökte ett dagis. Det var mycket roligare att hälsa på dagiset för barnen fick vara med på dansträningen och även sjunga tillsammans med de kinesiska barnen. Det finns åtminstone en sång som vi kan sjunga tillsamman på olika språk, och det är Broder Jakob. Nästa anhalt på resan var en nationalpark, ett par timmar med tåg från Fenix. Där åkte vi linbana upp på ett berg med fantastisk utsikt över väldigt speciella bergstoppar. Ena dagen var det helt dimmigt men den andra dagen var det sol och fint. De stora barnen vandrade en hel dag bergen. Först genom en floddal där det gick att ta ett uppfriskande dopp. Sen åkte vi en hiss som de hade byggt i berget upp på en topp. Det var häftigt! Till sist fick vi åka linbana ner och ta bussen tillbaka till hotellet. Då kom vi också förbi apberget där aporna bor. Man kunde köpa jordnötter och mata dem med. Vissa apor var riktigt väluppfostrade och tog fint ur handen. Andra var mer framfusiga och försåg sig direkt ur påsen.
Efter en vecka i Hunanprovinsen flög vi tillbaka till Beijing. Där hade vi en vilodag innan vi återigen hoppade på tåget. Denna gång åkte vi några timmar ut till kusten, dit där kinesiska muren börjar. Sen vidare med en hyrd buss upp i bergen till en by. I byn bodde vi tre nätter hemma hos olika familjer, en svensk familj i varje kinesisk familj. Till en början var det lite ovant att bo i så enkla förhållanden. Husen är ganska små, och hela familjen sover på en enda stor säng, en så kallad kang (som man kan värma upp med en eld på vintern). Men efter ett tag trivdes vi väldigt bra. Vi blev så väl bemötta och väl omhändertagna. Familjerna lagade extra god mat åt oss. På kvällen ordnade de fest och disco åt oss. Vi dansade, några kineser vågade dansa med oss. Resten av byn satt och tittade på, mycket nyfikna. På dagarna var det varmt och det var skönt att gå och ta ett svalkande dopp i floden. Alldeles nära byn gick kinesiska muren förbi. De vuxna gjorde en tuff vandring upp för de branta bergen för att vandra på muren.
Nästa dag åkte vi alla bondetraktor (guppigt var det!) upp till en punkt på muren med utsikt ända ner till havet. Vackert var det! Efter att ha sagt farväl till våra vänner i byn åkte vi återigen till kusten, till badorten Beidaihe. Stränderna gick förstås inte att jämföra med thailändska stränder. Men många av barnen trivdes bra när de fick bada och hoppa i vågorna under några dagar. Allra sist återvände vi till Beijing för två avslutande nätter där. Då passade vi på att äta Pekinganka, titta på akrobatikföreställning och shoppa förstås! Det var med många nya intryck som vi reste hem efter resan. Det är inte helt och hållet lätt att resa i Kina. Värmen och de ibland bökiga tågresorna gjorde oss påminda om det. För barnen var annars det mest bestående intrycken att ha fått nya kompisar, att ha fått bada och att ha bott i byn på landet. De vuxna i gruppen mindes också byvistelsen som en av höjdpunkterna, men även mötet med den kinesiska kulturen och att människor är väldigt vänliga och trevliga. Vi hade god stämning i gruppen och dagsprogrammen var alltid fria, vilket många tyckte var bra.