Allt är vitt

16 februari

Allt är vitt. Vackert förstås, men nu ska vi uppåt längs en bergsrygg till ett "community house" på 3350 m. Så högt upp finns inga byar söder om bergen. I Inre Himalaya däremot finns många byar på över 4000 m höjd. Med varmaste kläderna på går vi tidigt på morgonen och snön blir djupare när vi stiger uppåt. En viss oro börjar nog sprida sig bland mina kamrater. Nu går vi genom ren rhododendronskog, som tyvärr inte börjat blomma ännu. På stammarna ser vi orkidéer som trotsar kylan. Allt är tyst, fåglarna kurar i kylan. Så kommer vind och åska med hagel. Katastrof! Guiden Shekar vill inte ge upp, men nu bestämmer jag. Vänd omedelbart! Så blev det ytterligare en kall natt i Nangdi.

Jag hade planerat för normalt väder. Men nu, när våren redan börjat, kommer årets första snö. En äldre man i byn sa sig aldrig varit med om snö så sent på året.

17 februari

Nu blir det plan B. Hela dagen vandring längs underbara stigar. Himlen är blå och en obruten rad av höga toppar visar sig. Annapurnamassivet med flera toppar upp till drygt 8000 m i det ena väderstrecket och det enorma Dhaulagiri på 8170 meter i det andra. Först brant ned till floden, över en hängbro, sedan hela tiden mot norr, måttligt uppför till byn Tikot på 2250 m. Åh så vackert! Husen byggda i sten med tak av skiffer. Också gångarna mellan de tätt liggande husen är belagda med skiffer.