"Bättre att dö för revolutionen än i en bilolycka"

Hej, här kommer mina kommentarer till hela resan, skriver Gösta Olsson, en av resenärerna på vår resa "Egypten - i revolutionens fotspår" som tidigare rapporterat från Luxor och nu önskar komplettera sin medresenär Torgny Gustavssons redogörelse (se inlägget 5/5 2011)

Stockholm 11 maj 2011

Kulturcentrum i Kairo (23 april) Vi träffade en grupp ungdomar i som deltagit i revolutionen. Bakom sig har de hemska upplevelser, ändå tror de på framtiden och är entusiastiska, rentav godtrogna. En förklaring kan vara fatalism. En av dem uttryckte det så: "Man skall ändå dö. Det är bättre att dö för revolutionen än i en bilolycka." Jag frågade om det behövdes ökad produktion och fick svaret att det behövdes inte, Egypten var ett rikt land så det räcker med omfördelning. Korruptionen har tagit oerhört mycket.

Park i Alexandria (24 april)

Ett 30-tal människor, flera höll korta anföranden. De höll på att organisera en medborgargrupp, fördela arbetsuppgifter, rapportera vad de gjort, ta kontakter med andra. Vi fick intrycket att de främst ville verka för att få folk att rösta, inte bilda ett parti.

Khaled Saids familj och vänner i Alexandria (25 april) Det var djupt gripande att träffa denna kvinna som vänt sorgen över sin döde son till helig vrede. Hon fick kraft från sin religion. "Allah har en mening med allas liv, detta var meningen med Khaleds."

Khaleds mor (på arabiska) CNN från demonstrationen i Alexandria efter mordet Engelska Al Jazeera dito

[gallery link="file" order="DESC"]

Resan till Luxor (26 april) Vi skulle åkt nattåg men fick flyga i stället. Tågen gick inte för järnvägen var blockerad i Quena, 65 km norr om Luxor. Folket där krävde att den nytillsatte guvernören skulle avsättas för han hade varit ett hög polisbefäl och var dessutom koptisk. I början verkade fokus ligga på hans bakgrund inom polisen, men när konflikten löstes var kravet på en muslimsk guvernör huvudfrågan. Man kan förstå att den koptiske biskopen inte ville prata politik.

Kalabaliken i Luxor (27 april) Tidningen The Egyptian Gazette rapporterade att fyra personer förts till sjukhus, inte att de blivit inlagda. Jag sympatiserar med revolutionärerna i sak, har man haft makt måste man kunna svara på vad man gjort. Däremot var deras protest formellt fel, demokratins spelregler måste följas och man vinner ingen debatt på att avbryta motståndaren och störa möten. Vem vinner på det?

Tahrirtorget (1 maj) Det var demonstrationståg, möte och fest. Jag fick flygblad från: Egyptian Student Union, facebook på arabiska (skriv in i sökfältet på facebook, för lång adress) Popular Alliance Party (ett nytt vänsterparti) Alrabta (Association of the Progressive Revolution Youth, en rörelse ej ett parti) och som också finns på Facebook Tyvärr kunde jag inte läsa varken flygblad eller hemsidor.

(Lite hjälp kan man få via; Ahram Online's idiot's guide to Egypt's emergent political landscape för att orientera sig bland alla nya konstellationer. Reds anm)

Bank Alexandria i Kairo, nära Opera Square (3 maj) Ett femtiotal personer demonstrerar utanför ett bankkontor. Det enda plakatet på engelska tyder på att det gäller pension. En polis sade att jag inte fick fotografera, men då sade en man som stod bredvid att det fick jag och då gjorde jag det utan att polisen bråkade. Demonstranterna gillade att jag tog bilder.

Vänliga hälsningar Gösta