Vägen till Persien med Kotte Jutvik

Tro det eller ej, men resan rullar på. Faktiskt redan kommit till Iran. Den unge reseledaren har fullt upp och vägrar lägga tid på internetcaféer med långsamma uppkopplingar. Jag, hans far och tillfälligtvis chef, kan dock inte låta bli att publicera några av godbitarna från korta telefonsamtal och SMS.

22.6 Nio personer avseglade mot Riga. Fyra ungdomar, fem lite äldre.

23.6 På busstationen Riga möts han av en vänlig dam med frågan "You are Mr Kotte?" De hade mot reglerna hållit de bokade platserna.

24.6 Från Minsk i Vitryssland hörde han aldrig av sig. Sovagn till Kiev.

26.6 Utflykt till Tjernobyl. SMS: "Det är helt galet! Kom bara typ 100 m från reaktor fyra. Kommer jag aldrig att glömma, helt otroligt"

28.6 Kommit till Odessa. "Glömde visst betala min mobilräkning. Gör det!"

30.6 På telefon "Tåget du bokat är fullt, vi har de här alternativen...". Efter att ha diskuterat med övriga resenärer beslöt majoriteten att de skulle åka vidare redan samma kväll med Trans Asia Express. Innebär att de kommer två dagar tidigare till Iran och att vår iranska reseledare fru Yas inte hinner till mötesplatsen.

2.7 SMS när tågfärjan lägger ut på Van-sjön i östra Turkiet; "Hur många Rial blir det för en Lira? Mitt förslag är att vi drar direkt från Tabritz till Masuleh, men vill först höra vad folk tycker. Sov gott på tåget tillsammans med ett iranskt par ".

3.7 Sällskapet har kommit till Iran, men Kottes mobil fungerar inte.

4.7 Gruppen fortsätter upp mot Kaspiska Havet utan Yas. Kotte hittar det Adzerbadjanska telefonnätet och berättar att de är på väg upp i bergen till en liten stad. Alla mår bra och stämmningen god. Yas ringer senare och meddelar skrattande att hon efter en halv dags letande hittat gänget i Masuleh; "Now we will have a lot of fun in my Islamic Republic".

Jag skall försöka ringa i morgon för att kolla läget.