July 8, 2013, 9:26 a.m.

Resebrev från resan Sichuan / Yunnan juni - juli 2011 Andrea Bodekull


4/7/2011


Sitter just nu på ett internetcafe i Shangri La! Platsen ar inte riktigt som jag förestallde mig. En modern stor stad på en vacker slätt i och för sig men min bild var lite annorlunda. Efter intensiva dagar i Peking där jag tittat pa Tianan Men (Himmelska fridens torg) och mints bilderna från 1989, besett Förbjudna staden, Sommarpalatset och mycket annat flög vi till Chongqing där vi bytte flyg till Lijiang. En vacker plats men tyvärr väldigt turistig. Mycket kineser som åker dit. Men bakom turistfasaden kan man hitta det genuina och det gjorde vi. En dag hyrde vi cyklar och cyklade ut på landet till en liten by dar vi blev hembjudna till en familj tillhörande Naxifolket, ett av av alla minoritetsfolk. Fantastisk kväll med sång och dans och otroligt god mat. Överhuvudtaget är maten en upplevelse i sig. Har aldrig ätit sa gott och billigt i hela mitt liv. En middag for tre går på ca 60 - 70 yuan vilket är samma i kr.

Efter Lijang åkte vi till Tiger Leaping Gorge (Tigersprångsravien ) for att vandra. Vi gick en led som går på ca 2 700 m ö h och många hundra meter över floden. Otroligt vackert landskap med gröna berg och träd pa kammarna precis som på de målningar man brukar se. Vi övernattade halvvägs och vandrade vidare nästa dag. Intrycken ar många och kameran går varm. Vädret ar bra, vi har sluppit regn och fram till nu varmt och fint. Nu befinner vi oss på 3 200 m ö h så lite svalare. Idag har vi haft en mycket speciell upplevelse med en lama i ett litet kloster. Var guide känner honom sa vi blev inbjudna pa yakost-te, yakost och annat. Annorlunda smaker men gott.

I morgon far vi vidare ut på landet till en liten by där vi ska sova hos familjer. Vi har köpt med väskor till skolbarnen och litet annat. Efter det vidare till nästa by och sen upp på hög höjd till Daocheng. Allt är i tibetanska områden och det märks. Många går i traditionella kläder och skyltar ar på både kinesiska och tibetanska.

Om jag har möjlighet skickar jag en hälsning till men jag vet inte hur tillgången till internet blir framöver.


7/7 2011


Nu har vi kommit till Daocheng på 3 740 m ö h i Sichuan. Efter Shangri La fortsatte vi till den lilla byn Langdu på en minst sagt hisnande bussresa med smala vägar, djupa raviner och återigen svindlande vackert. Landskapet ar som man ser pa tuschmålningar. Barnen som vi köpte skolväskor till blev mycket glada. Vi (resegruppen på 11 personer) delades upp på tre familjer for övernattning. Vi ( jag och tre andra damer) fick bo ihop i ett stort rum med hårda sängar sa liggunderlag och sovsäck kom väl till pass. På morgonen vaknade jag först och gick ner på gården. Då blev jag inbjuden att äta frukost med familjen i deras kök. Mat lagas över öppen eld men de har också hjälpmedel som mixer och pannkaksjärn. Frukosten bestod av yakostte (smörte) och det ar faktiskt inte sa äckligt som det sägs. Ganska gott, påminner lite om en kraftig buljong. Tsampa görs av ett mjöl blandat med smörteet och rullas ihop till en liten boll. Ätbart det också.

Efter Langdu åkte vi vidare till Kasi, en annan liten by långt in i en dalgång. Det blev strul med bussen sa vi fick åka lastbil istället. Inte en stor utan två små där vi trängde ihop oss i baksätet. Återigen en mycket knagglig och slingrig väg. Men gudomligt vackert. På sina håll har dock floderna dämts upp och det har byggts dammar och kraftverk. Minsta lilla by har el och mobilnätet täcker överallt.

I Kasi inkvarterades vi återigen hos familjer och den har gången valde några av oss att sova på höloftet ute i det fria hos värdfamiljen.
Det var fantastiskt att gå och lägga sig i beckmörker men ändå ana de höga bergen och höra floden susa nedanför. Idag for vi så vidare till Daocheng på en mer an nervpirrande väg. Landskapet är oerhört kuperat där vägen klättrar över höga berg och sedan går ner i dalgångar.

Efter några dagar utan dusch och annan bekvämlighet var det fantastiskt att ta in på ett fint hotell och få duscha! Man uppskattar det verkligen då. I morgon eftermiddag vidare mot nya platser.

Detta är en fantastisk resa som verkligen kan rekommenderas.


11/7 2011
Nu befinner vi oss på ett ställe vi egentligen inte alls skulle besöka, staden Kangding. Sist skulle vi i väg till Litang och dit åkte vi på en återigen hisnande vacker väg. Vi kom fram till Litang på kvällen och var guide Lee fick ordna ett nytt hotell till oss då det vi skulle bo på plötsligt var fullbokat. Han lyckades men det var inget höjdarhotelll så på kvällen gick vi för att kolla upp ett annat för att ev flytta dit dagen efter. Det spöregnade och när vi kom dit stötte vi på en stor grupp poliser som såg lätt bestörta över att se oss. Via vår guide och polischefen, som pratade riktigt bra engelska, fick vi veta att vi var tvungna att lämna Litang så snart som möjligt eftersom alla utlänningar måste lämna de tibetanska områdena. Vi gick tillbaka till vårt hotell för att rådgöra. När vi satt där kom polisgänget dit för att kolla upp att vi verkligen fanns där och att vi hade för avsikt att lämna dagen efter. Planen blev att Lee skulle fixa bussbiljetter tidigt dagen efter och att vi skulle åka till Kangding som ligger precis utanför tibetområde. Vi vet inte riktigt varför vi tvingades ut men Lee tror att det är för att man fruktar för upplopp och det i den här veckan ska vara ett stort buddhistiskt möte i Litang.

Först vid 12-tiden dagen efter kom vi iväg och då hade polisen återigen besökt vårt hotell. Vi fick åka med en vanlig lokal buss och det var inte så kul eftersom det dels var ganska trångt, dels röker kineserna på bussen! Och slänger allt skräp på golvet.

Den bussresan, som tog 12 timmar, är nog den värsta jag gjort i mitt liv. Vägen var fruktansvärt dålig. Stora delar av den bestod av lervälling och vägarbeten vilket gjorde att det hela tiden blev stopp for att mötande trafik skulle kunna passera. Vägen ar smal och slingrig och går på klipphyllor med stup på hundratals meter nedanför. Jag ar inte rädd av mig men den har gången var jag det. Det kom ocksaåfruktansvärda skyfall som gjorde det ännu lerigare. Och uppe på höjderna blev det hagel.

De stunder man kunde koppla av och njuta av landskapet kunde man se mjuka gröna kullar som böljade miltals bort och på dem betade stora jakhjordar. Och i fjärran blånande höga berg.

När vi väl kom fram hade Lee fixat ett bra hotell men sköna sängar och varm dusch. Först när vi kom verkade staden jättetråkig eftersom vi kommit till busstationen och kvarteren däromkring inte var jätteskojiga. Men när vi vaknat till liv dagen efter och vandrat runt lite upptäckte vi en mycket trevlig stad som i hög grad är präglad av tibetaner. Den är omgiven av höga gröna berg och en flod rinner mitt genom den.

Ett kloster ligger högt upp på ett av bergen och dit tog vi en linbana som gav en fantastisk utsikt över staden och omgivningarna. Maten är som överallt mycket bra och god och framför allt billig! Idag gick lunchen på 9 kr! Då var vi 6 personer som beställde in fem olika rätter och ris.

Idag har vi också badat i varma källor. En anläggning där man kunde beställa privat rum med egna bassänger. Alla kvinnor i gruppen tog en gemensam stor bassäng som vi flöt runt i en timmer i det svavelrika vattnet. Mycket uppfräschande.

Imorgon fortsätter vi till Luding där det finns en bro som spelade en stor roll under Den långa marschen. Maos soldater höll den och det gjorde att han kunde inta hela Kina. Ska bli spännande att se. Efter det åker vi vidare till pandareservatet Bifixieng och sedan till storstaden Chegdu för att därifran återvända till Peking, där jag har några dagar extra.

Detta har varit en mycket intressant resa så här långt och jag tror fortsättningen blir det också. Resekamraterna är mycket trevliga och några av dem blir nog fortsatta vänner.

17/7 2011

Det hinner bli en liten hälsning till innan jag vänder näsan hemåt. Nu åter i Peking några dagar. Imorgon åker jag till muren som jag ser framemot att fåse. En höjdarupplevelse sedan sist var besöket på pandareservatet. Där finns ungefär 50 pandor där, och av dem ett gäng småpandor, ca sex månader, som man bara vill krama!! De är i ett eget hägn och leker och klättrar och bara så gulliga!! Efter det åkte vi vidare till Luding där vi skulle se bron som Maos anhängare höll. Det vara bara det att de monterat ner bron för reparation!! Sedan vidare till Chengdu, Kinas tredje största stad. Något av en kulturchock att komma dit efter livet på landet.

Vi flög från Chengdu till Peking igår men när vi närmade oss Peking kunde vi inte landa sä vi fick flyga vidare till en annan stad för att mellanlanda i ca 1,5 timmar i väntan på att vädret i Peking skulle bli landbart. Vi kom till hotellet 03.30.